Stora och små bokstäver: formgivning och klasskamp i svensk grafisk industri, 1897–1930

Bild: Annons i Boktryckerikalender 1910

Studien utgår från en debatt som inleddes kring sekelskiftet 1900, då man inom den grafiska yrkeskåren började efterfråga en ”egen svensk typografisk smak”. En starkare prägel av svenskhet i formgivningen, menade man, skulle främja den inhemska tryckindustrin. Men ett hinder i förverkligandet av denna idé var de svenska tryckeriernas beroende av importerade trycktyper, och snart väcktes tanken att man inom landet borde skapa ett unikt typsnitt för svenska språket. Frågan om ”svensk bokstavsform” diskuterades livligt i fackpressen under seklets första decennier, och många förslag till ett nationellt typsnitt presenterades, inte minst genom den tävling som anordnades 1916 av Svenska Slöjdföreningen. Det gjordes även ett försök att introducera ett alltigenom nytt skriftsystem för svenska språket, vilket motiverades med att det latinska alfabetet inte var svenskt nog.

Projektets avsikt är att undersöka dels hur debatten växte fram, dels vilken roll den har haft i efterföljande historieskrivning inom fältet. Det är en historia som är starkt präglad av andra framgångsberättelser om Sverige under 1900-talet såsom rekordåren, den svenska modellen och den svenska neutraliteten. Där står arbetsgivarnas och institutionernas intressen i fokus, och andra perspektiv än nationell identitet och framsteg är ofta frånvarande. Projektet kommer att bidra med kunskap om hur idén om en särskilt svensk typografi har etablerats och hur den har överskuggat andra intressen och konflikter.

Projektet har haft arbetstiteln ”En svensk boktryckstyp, 1897–1930”.

Projektledare: Rikard Heberling.
Finansiär: Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning.
Projektperiod: 2016–2021.

Publikationer:

• "Död åt versalerna: när alfabetet blev ett ideologiskt slagfält”, Svenska Dagbladet, 2018.04.01
• ”’Auktoriteterna i farten’: I.G.N. och den nationella typografin”, Biblis, nr 80, 2018
• Typographic novelties (Iaspis door numbers), Konstnärsnämnden, 2018
• ”Bröderna Lagerström: folkhemmets typografi”, Jag vet hur folkhemmet luktar, Konstfack, 2022
• Einar Håkansson, Folkets väl: tidning för tro och fosterland (1906): faksimilutgåva med introduktion av Rikard Heberling och essäer av Evelina Mohei och Mathias Wåg, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och Förlaget Damm, 2022