Ulf Klarén och Karin Fridell Anter: Så vitt vi vet – Nominellt kulörta färger som vithetsankare
Så vitt vi vet är ett konstnärligt FoU-projekt som undersöker det vita som perceptivt ”ankare” för uppfattningen av övriga färger i synfältet. I det vardagliga färgsättningsarbetet har detta stor praktisk betydelse. Tidigare forskning har undersökt denna verkan för färger som nominellt ligger på eller nära gråskalan. Projektet Så vitt vi vet vill undersöka detta, som kan kallas vitprincipen, för färger som nominellt är starkare kulörta. Man vill också undersöka och konkretisera vitprincipens betydelse för uppfattningen av byggda rum och deras färger. Projektet Så vitt vi vet är finansierat av Konstfacks KU-nämnd och ska genomföras vid Perceptionsstudion under 2009.
Så vitt vi vet.pdf
Så vitt vi vet, bilaga 1 och 2.pdf
Anders Ljungberg: Det emotionella brukandet
När vi dricker gör vi det från ett kärl och låter vätskan transporteras till ett kärl - oss själva.
Att dricka är en händelse i det tysta där glaset skänker oss vätskan, som med sin svalka tecknar den inre bilden av oss själva. Ofta hastar vi oss bara förbi dessa stunder av brukande så att objektens inneboende kvaliteter inte hinner framträda för oss. Kvaliteter som är av en mer metaforisk och emotionell karaktär till skillnad från det funktionalistiskt orienterade brukande som så ofta framställts för oss under industrialismens 1900-tal.
Projektet syftar till att lyfta fram ett mer närvarande perspektiv i brukarsituationen. Vad händer när en vätska lämnar ett kärl och fyller brukarens kropp? Vilken roll spelar vätskan i detta skeende? Och hur förhåller sig material, process och tillämpning till processen med utgångspunkt från konsthantverket?
Bruksobjekten bär på bilder av oss som brukare och människor. Allt brukande som pågår i allas vardag, och så har gjort sedan uppkomsten av de första artefakterna, har också laddat dessa objekt med våra idéer om dem. Bruksobjekten bär alltså på spår av den mänskliga identiteten som vi kanske bara kan se där.
Det emotionella brukandet.pdf
Sara Kristoffersson: Design of Sweden
Ikeas blå varuhus med en gul logotyp på fasaden runt om i världen för osökt tankarna till Sverige. Det globala företaget har en utpräglat svensk identitet och driver konceptet ”demokratisk design” på bred front. Ikea använder sig också av andra positivt laddade ord som jämlikhet och rättvisa. Bygger detta på ett socialt patos eller krassa kalkyler? Handlar det om ”svensk design” eller ett slags globaliserad estetik?
Projektets syfte är att studera Ikea med fokus på 1980- och 90-talet: en tid då den symboliska kopplingen till Sverige stärktes bland annat med hjälp av marknadsföring. Kan Ikea betraktas som Sveriges myt om sig själv – ett slags nationell självbild som inte stämmer överens med verkligheten? Av Ikeas enorma produktion studeras ett urval kollektioner och kampanjer från perioden i fråga. Ämnet undersöks mot bakgrund av begreppen nation branding, storytelling och med utblickar mot konsumtionsteorier. Trots att Ikea spelat en mycket betydelsefull roll i det svenska samhället finns lite forskning om ämnet, men i synnerhet utifrån ett konst- och designhistoriskt perspektiv.
I över femtio år har massmedia informerat om IKEA som ibland betraktas som ett slags nationalklenod. Att det inte i högre grad finns studier om koncernens estetik är förvånande, och gör projektet desto mer angeläget. Förutom att Ikea är ett inslag i det svenska hemmets idéhistoria är företaget ett av Sveriges ansikten utåt och det är betydelsefullt att diskutera vilken bild som ges till omvärlden.
Anna Lundh: (UtSagan om den stora Datan…)
Det material som projektet utgår ifrån är en framtidsversion, presenterad år 1966 av fysikern Hannes Alvén; kallad Sagan om den stora Datamaskinen. Visionen, som utgavs under pseudonym, väckte stor uppståndelse och kompositören Karl-Birger Blomdahl bestämde sig att adaptera underlaget till en opera. Projektet avser att behandla detta stora arkivmaterial ur ett konstnärperspektiv och bland annat titta på vad utsagorna har att säga om dåtiden, vår nutid och möjligtvis även om framtiden.
Dan Spegel: En audiovisuell experimentverkstad
Projektet En audiovisuell experimentverkstad, har undertiteln ny teknik, gamla idéer och avser att –genom ett konstnärlig experimenterande och genom ett teoretiskt reflekterande - undersöka förhållandet mellan ljud- och bildmässigt material. Diskussionen om det audiovisuella uttrycket har haft en tendens att hamna i skymundan, eftersom det lätt hamnat ”mellan två stolar”, där den ena sidan representeras av konst- och filmvärld och den andra av musik- och ljudområdet. Projektet syftar till att visa på potentialen hos det audiovisuella som ett alldeles eget fält.
Marcus Öhrn: Magic Bullet
Sedan den svenska filmcensuren (Statens biografbyrå) inträttades år 1911 har myndigheten tagit bort tusentals klipp ur olika filmer som kunnat inverka menligt på publiken. De censurerade klippen har sedan arkiverats och finns numera på Kungliga biblioteket. Projektet Magic Bullet speglar tendenser inom hela det censurerade materialet.
Markus Öhrn sammanställde samtliga dessa klipp i kronologisk ordning till en 49 timmar lång film som fick namnet Magic bullet. Filmen visades på filmfestivalen i Göteborg i januari 2009 och fick stor uppmärksamhet. I samband med mediekonferensen NordMedia 2009 som pågår i Karlstad 13 till 15 augusti visas två kortare versioner av filmen, ihopklippt på uppdrag av KB:s avdelning för avdelning för audiovisuella medier. Nu visas också en videoinstallation med materialet på Kungliga biblioteket.Installationen visar olika former av sexualitet som staten en gång ansåg skadliga och följaktligen lät klippa bort för att skydda landets medborgare.
Läs mer på www.magic-bullet.org/press/