Ulrica Bohné: Industridesignern som intuitiv syntetiker
Designerns tillvägagångssätt har rönt stor uppmärksamhet under senare år, inte bara för att intresset för design generellt har ökat, utan också för att designerns sätt att tänka och lösa problem pekar på hur vi skulle kunna hantera några av de komplexa utmaningar vi står inför framöver.
Vad är det som gör designprocessen så speciell och varför blir industridesignerns sätt att angripa problem alltmer aktuell?
Projektet handlar om att utforska de holistiska och syntetiserande aspekterna av designprocessen och söker kunskap om dessa mer implicita delar av designmetodiken. Dessutom syftar det till att utveckla tillämpbara metoder och synsätt för designers, utifrån frågor som:
Vad innebär det att arbeta som intuitiv syntetiker? Vilken roll har intuitionen i designerns kunskapsutveckling och yrkesutövning? Vilka likheter finns med andra konstnärliga områden? På vilket sätt kan vi arbeta mer medvetet med den här typen av kunskap?
Helena Hertov Nilsson och Therese Dahlqvist: Mode och åldrande
Diskussioner om modets inverkan på människans identitet fokuserar oftast på ungdomsgrupper, samhällets äldre blir därmed perifera eller glöms helt bort. I förlängningen leder detta till (den förutfattade) meningen att äldre inte skulle bry sig om kläder och att kläder inte har någon betydelse förtenna grupp.
Men mode, kan istället sägas vara ett uttrycksmedel människan använder sig av genom hela livet. På så sätt är arbetet med att skapa sin identitet, heller aldrig blir färdigt, utan blir till ett ständigt pågående arbete. Människan måste ständigt omdefiniera sig själv utifrån exempelvis ålder, livssituation och andra yttre och inre omständigheter.
Projektet Mode och åldrande syftar till att frilägga ny kunskap kring hur äldre använder sig av kläder som uttrycksmedel och vad detta kan ha för betydelse för deras välbefinnande. Det vill också verka för att bryta gamla fördomar och diskriminering kring ämnet äldre, identitet och kläder.
Frida Hållander: Vernacular Craft
Konsthantverket är idag väl befäst i en svensk folklig identitet, men vad innefattar begreppet? Och vad utesluter det? Lilli Zickermans 24 000 bilder av folkkonst, textilkonst, sverigevävnader och röllakan från hennes resor över hela landet under åren 1914-1931 formulerade den svenska hemslöjdens mål och riktlinjer, dess ideologi och verksamhetsformer. Detta ligger idag som en grund för området.
Vad implicerar konsthantverket idag? Vilket är dess praktik och sammanhang? Det konstnärliga utvecklingsprojektet Vernacular Craft diskuterar vad som kan rymmas inom ett vidgat konsthantverksbegrepp och vill främst lyfta fram estetiska praktiker som inte är formulerad av ett urbant etablissemang. Ämnet undersöks mot bakgrund av begreppet vernacular som syftar till dessa olika praktikers lokala, dialektala och folkliga aspekter.
Anna Odlinge: Fortsätt söka! Vad ser du?
Ramen kring projektet är processdokumentation (kartor, texter) inom arkitekturpraktik.
Projektet avser att närma sig icke traditionella tillvägagångssätt för studie av texter och en diskussion kring sådana, samt att undersöka nya former för både process och dokumentation. I projektet ingår studien av en specifik plats och även en rad texter. Projekt innehåller även skapandet av ett fysiskt objekt/en fullskalemodell av någon sort – ett objekt som på något sätt representerar en individs förhållningssätt till ett universum - ett ornament, en textil, en artefakt eller en del av en arkitektur.
Erik Rosshagen: Vita myror/svarta myror
Med utgångspunkt i dokumentärfilmen "Vita Myror", gjord av Bo Bjelvenstam för SVT 1969, undersöks i projektet dokumentären inom Sveriges Television under 60- och 70-talet samt TV:s roll som offentligt rum i en enhetskultur i relation till dagens pluralistiska medielandskap.
"Vita myror" visar hur svenska biståndsarbetare och missionärer blir till en del av en europeisk härskarkultur i Kenya och Tanzania i slutet av 60‐talet – och utgör därför, en slags postkolonial kritik innan den postkoloniala teoribildningen introducerats. Projektet återaktualiserar filmens frågeställningar, genom att göra ingrepp i den redan existerande filmen med material filmat idag. "Vitheten" hos svenskar i Afrika på 60‐talet speglas genom att lyfta fram "svartheten" hos afrikaner i Sverige idag.