Avslutade KU-projekt 2011

Martha Johansson: Immateriella material och virtuella strukturer

Projektet kommer att ska skapa osannolika kombinationer av immateriella material och virtuella strukturer. Ytor med olika hårdhet och taktila ytor som är i princip omöjliga att ta fram i fysiska material möts. Med en haptikenhet kan man känna på våra virtuella strukturer och former samtidigt som man kan skapa en upplevelse av att också se dem.

Ett exempel skulle kunna vara att kombinera en modell av frihetsgudinnan och en mjuk boll i samma föremål, i en sömlös blandning av varandra. Frihetsgudinnan ser hård ut, men är porös och faller sönder. Bollen är seg och kletig. En liknelse kan även göras med Michelangelos arbete. Han föreställde sig att varje sten hade en skulptur inom sig, och att hans arbete som skulptör helt enkelt var att ta bort det material som inte var en del av skulpturen.

Projektet kommer också att undersöka hur en användargrupp upplever och hanterar processen, hur man med hjälp av den virtuella verkligheten i en skapandeprocess kan göra föremål som på ett enkelt sätt har olika egenskaper, yta och hårdhet. Ett mål är att göra det möjligt att använda det haptiska pekdonet som ett verklighetstroget skulpturredskap.

Projektledare är Martha Johansson. Medverkar gör också Jonas Forsslund och Martin Flodin, båda från KTH.


Linda Shamma Östrand: Hybriditet genom konstnärlig praktik

I ett försök att fördjupa sina tidigare studier av det hybrida begreppet – genom att undersöka dess förutsättningar och kriterier inom konst- och formområdet – söker Linda Shamma Östrand utbyte med kriminologin.

Genom dialog med polismyndigheterna i Gävleborgs och Stockholms län, undersöker hon om det är möjligt att utveckla nya metoder och förhållningssätt inom svensk brottsutredning som vilar på konstnärliga grunder. Går det att utveckla ett dialektiskt samspel där båda parter – den konstnärliga respektive den kriminaltekniska verksamheten – ger stöd åt varandra?

I förlängningen vill Linda Shamma Östrand se om utbytet bidrar till att förlänga och stärka den konstnärliga verksamheten, genom att bidra till en förändrad attityd vad gäller konstnärens roll i det övriga näringslivet.


Charlie Stern: World of no craft – Unmade

Vilken roll finns det för traditionellt skapande i en digital miljö? Hur kan fördelar i gestaltande teknologier utnyttjas av hantverkskunniga? Hur kan själva arbetsprocessen och hantverkets historia tillämpas i nya tekniker?

Effekten av teknologin i hantverk är ett ämne som kräver uppmärksamhet. Universitet i Washington presenterade 2009 en RP-teknik kapabel att trycka glas. Håller hantverket på att gå in en period där manuellt kunnande kommer att bli allt mer marginaliserat?

Med glasblåsning som forskningsstudie ifrågasätter det här projektet om det traditionella hantverkskunnandet har en tillämpling i en digital värld.

Projektet ämnar att skapa ett interaktivt system som sammanför handrörelser med datavisualisering och att använda den här prototypen som ett undersökningsvertyg. Kan det generera kunskap om den förändrande relationen mellan hantverk och teknologi?


Annika Hellman: RE-ENTER, en studie om mediaundervisning på gymnasiet

Vad händer med medieundervisningen i samband med den kommande gymnasiereformen, Gy 2011? Samtidigt som kursen Estetisk verksamhet försvinner som obligatorisk kurs för alla gymnasieelever läggs Medieprogrammet ned helt. Undersökningen är en pilotstudie för att belysa nuläget när det gäller medieundervisning på gymnasiet.

Projektet berör flera nivåer: statliga utredningar och politiska dokument samt lärarutbildningens reformering. Tyngdpunkten ligger framförallt på vad som händer med medieundervisningen i gymnasieskolan.

Genom intervjuer med bild- och medielärare, rektorer och lärarutbildare ska undersökningen tydliggöra hur styrdokumenten tar sig uttryck i praktiken.


Erika Janunger: Weightless Angels

"Vår inövade perception lämnar oss ofta blinda för omvärldens mirakler, och genom att vrida dess förutsättningar vill jag visa hur en rörelse kan berätta rummets historia och att tiden kan göra rummet narrativt."

I magisterexamensarbetet Weightless, undersöktes under 20 veckor hur ett antal dansare interagerar med rummet, hur det mänskliga psyket uppfattar rumslighet och vilken betydelse rörelser har för den upplevelsen. Projektet har fått en uppföljning och fokus i denna fördjupade studie kommer att vara hur man kan förstå rörelsen som avgörande för människans sätt att uppfatta rummet.