Välkommen till en heldag i samarbete med Konstfack och det interdisciplinära forskningsprojektet Mikrohistorier.
När: 11 februari 2014, kl. 10.00 - 17.00
Plats: The cinema, Moderna Museet, Stockholm
Språk: Engelska
Videoessäer har förmågan att fånga upp detaljer eller företeelser och visa hur de förhåller sig till större sammanhang. Denna orientering delas av den historievetenskapliga riktning som kallas mikrohistoria. I likhet med den filmiska essän studerar ämnet vanor och rutiner snarare än överlagda handlingar: ett intresse för bakomliggande mentaliteter hellre än uttalade föreställningar.
Konstnärer, teoretiker och historiker som arbetar med mikrohistoriska frågeställningar medverkar under dagen. Genom filmvisningar, samtal och föreläsningar undersöks undantaget snarare än regeln, inklusive det alldagliga, den förbisedda detaljen – någonting som rentav kan visa sig lika betydelsefullt som den ”storslagna” etablerade historien.
Filmprogrammet samlar verk som anknyter till mikrohistoria, där textens och berättarens position spelar avgörande roller.
PROGRAM
10.00 – 10.15 Kort introduktion av Magnus Bärtås, konstnär och författare (Titta på filmen här)
10.15 – 10.45 “Ginzburg as essayist” – föreläsning av Andrej Slávik, historiker (Titta på filmen här)
11.00 – 12.00 Filmprogram, del 1
Cacheau av Filipa César
Dad’s Stick av John Smith
Off-white Tulips av Aykan Safoğlu
Les mains négatifs by Marguerite Duras
13.00 – 14.45 Filmprogram, del 2 (Titta på filmen från introt här)
Branden av Staffan Lamm – med en introduction av Staffan Lamm
In the Year of the Quiet Sun av The Otolith Group
Jag drömde om att flyga flera kilometer med skidorna av Cecilia Nygren
15.15 – 15.45 “Micro narrativity in the Iranian context”, föreläsning av Behzad Khosravi Noori, konstnär (Titta på filmen här)
15.45 – 16.15 Reading Salinger in Teheran av Pirooz Kalantari, filmare
16.15 – 17.00 Diskussion med Pirooz Kalantari and Cecilia Nygren (Titta på filmen här)
Om Andrej Sláviks föreläsning
Mikrohistoria uppstod som en specifik historievetenskaplig genre under efterkrigstiden som ett svar på den västliga modernitetens misslyckande samtidigt som den bidrog till det övergripande projektet ”historia underifrån”. Ledd av en grupp italienska historiker tog disciplinen fart under 1970-talet och fick sitt internationella genombrott 1980, när Carlo Ginzburgs Osten och maskarna översattes till engelska. Boken har därefter översatts till över två dussin språk och gjort mikrohistoria – eller åtminstone Ginzburgs variant av den – till ett globalt akademiskt fenomen. I sin föreläsning diskuterar Andrej Slávik några aspekter av Ginzburgs författarskap som är relevant för projektet Mikrohistorier, med fokus på essän.
I projektet Mikrohistorier ingår Magnus Bärtås, bildkonstnär och författare, Mika Hannula, curator och konsthistoriker, Suzana Milevska, curator och teoretiker, Behzad Khosravi Noori, bildkonstnär, Lina Selander, bildkonstnär, Lena Séraphin, bildkonstnär, Andrej Slávik, historiker, Lars-Henrik Ståhl, arkitekt och teoretiker och Michelle Teran, bildkonstnär.