Open access-publicering innebär att forskningsresultat görs öppet tillgängliga på internet. Det kan handla om tidskriftsartiklar, konferensbidrag, andra typer av publikationer, konstnärliga verk, dataset med mera. Grundtanken är att offentligt finansierad forskning ska vara fritt tillgänglig för alla.
Sidans innehåll:
Konstfacks policy
Olika sätt att publicera open access
Publicera i OA-tidskrift
Förlagsavtal
Parallellpublicering
Oseriösa OA-tidskrifter
Finansiärers krav på OA-publicering
Open access och konstnärlig forskning
Creative Commons
Genom att göra sina forskningsresultat öppet tillgängliga når man fler intresserade läsare, såväl forskarkolleger som allmänhet, än om man publicerar sig i tidskrifter som kräver prenumeration. Flera finansiärer kräver att den forskning man finansierar ska publiceras öppet tillgängligt, och många lärosäten har en policy som uppmanar till sådan publicering.
Konstfacks policy
I Konstfacks policy samt riktlinjer för publicering och registrering av forskningspublikationer och konstnärliga arbeten (bilaga till rektorsbeslut RÖ§35, 2018-10-01) sägs att all vetenskaplig och konstnärlig forskning vid Konstfack bör ”i största möjliga utsträckning publiceras öppet tillgängligt (Open access)”.
Olika sätt att publicera open access
Det finns olika sätt att publicera öppet tillgängligt. Det kan till exempel handla om att publicera sig i en tidskrift som gör sitt innehåll öppet tillgängligt på internet, eller att publicera sig i en tidskrift som kräver prenumeration, men samtidigt lägga en kopia av publikationen i ett öppet arkiv, till exempel DiVA, så kallad parallellpublicering. Mer om detta nedan.
Publicera i OA-tidskrift
Det finns ett stort antal OA-tidskrifter, som lägger ut sitt innehåll fritt tillgängligt på internet, inom många olika forskningsområden. Ibland finansieras OA-tidskrifter genom så kallade författaravgifter eller APC (Article Processing Charge). Detta är en avgift som tidskriften tar ut i samband med publicering av en artikel. Avser man att skicka sitt manuskript till en sådan tidskrift bör man därför tänka på att räkna med publiceringskostnaden när man söker forskningsmedel. Ett verktyg för att hitta kvalitetsgranskade OA-tidskrifter är DOAJ (Directory of Open Access Journals). Där framgår också om tidskriften tar ut en författaravgift.
Förlagsavtal
Det förekommer avtal mellan förlag och lärosäten som innebär att lärosätets forskare kan publicera i förlagens OA-tidskrifter utan kostnad eller till rabatterat pris. Konstfack har, genom det nationella konsortiet Bibsam, avtal med förlaget Taylor & Francis. Det ger Konstfacks forskare möjlighet publicera Open Access i drygt 2500 av förlagets tidskrifter utan kostnad. Avtalet omfattar Taylor & Francis OA-tidskrifter, samt förlagets s.k. hybridtidskrifter, vilka ingår i Taylor & Francis paket Open Select.
Hybridtidskrifter är tidskrifter som tar ut en prenumerationskostnad för sitt innehåll, men där artikelförfattare kan välja att göra enstaka artiklar öppet tillgängliga genom att betala en avgift.
För att en artikel som publicerats i en OA- eller hybridtidskrift hos Taylor & Francis ska kunna göras fritt tillgänglig utan kostnad genom avtalet krävs att den författare som står som corresponding author tillhör ett av de lärosäten som ingår i avtalet, och att denna tillhörighet anges i artikeln. När en artikel accepterats för publicering så kan Konstfacks bibliotek, efter att ha verifierat att corresponding author är knuten till Konstfack, göra artikeln fritt tillgänglig utan kostnad.
Kontakta biblioteket för mer information!
Parallellpublicering
Ett annat sätt att göra sina publikationer öppet tillgängliga är att lägga en kopia av dem i ett öppet arkiv, till exempel DiVA. Olika tidskrifter och förlag tillämpar olika regler för detta. För att undersöka vilka villkor som gäller kan du använda verktyget SHERPA/RoMEO, där du kan söka på ett förlag eller en tidskrift, och kontrollera om förlaget/tidskriften tillåter parallellpublicering. Här framgår också vilken version av artikeln som du får parallellpublicera. Ofta rör det sig om den så kallade författarversionen, det vill säga den version som genomgått peer review och är innehållsmässigt färdig, men som inte fått förlagets layout. Du kan också se om förlaget/tidskriften kräver att du väntar en specificerad period efter publicering innan du parallellpublicerar i ett öppet arkiv, så kallad embargotid. Biblioteket hjälper dig gärna med att hitta och tolka förlagens villkor.
Oseriösa OA-tidskrifter
Det finns även oseriösa aktörer som utnyttjar modellen med författaravgifter, genom att utge sig för att vara vetenskapliga förlag enbart i syfte att kunna ta emot författaravgifter för open access-publicering. Om du står i begrepp att skicka ditt manuskript till en open access-tidskrift som du inte känner väl till så kan det vara bra att undersöka tidskriften närmare:
- Hur ser tidskriftens webbsida ut? Ger den ett seriöst intryck?
- Finns ordentlig kontaktinformation?
- Vilka sitter i tidskriftens redaktion?
- Finns tidskriften i DOAJ (Directory of Open Access Journals)?
- Vad har tidskriften tidigare publicerat?
Kontakta gärna biblioteket om du känner dig osäker!
Finansiärers krav på OA-publicering
Ett flertal forskningsfinansiärer, däribland Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, EU, Wallenberg-stiftelserna, Formas och Forte, ställer krav på att forskning som man finansierat ska publiceras open access.
Med hjälp av SHERPA Juliet kan du kontrollera forskningsfinansiärers krav på open access-publicering. Du kan också kontakta biblioteket för hjälp med att tolka finansiärernas villkor!
Open access och konstnärlig forskning
Konstnärlig forskning kan göras öppet tillgänglig på olika sätt. I Konstfacks publikationsdatabas DiVA kan du registrera offentliggjorda konstnärliga verk, framföranden, utställningar etc. i kategorin Konstnärlig output, och ladda upp dokumentation i form av bilder, filmer, texter, ljud m.m.
Det finns också verktyg för öppet tillgängliggörande av konstnärlig forskning som låter dig skapa en mer komplex presentation av din forskning. Ett av dessa är Research Catalogue. Research Catalogue är en plattform för att publicera och presentera konstnärlig forskning. Systemet drivs och utvecklas av The Society for Artistic Research, en icke vinstdrivande organisation som arbetar med att stödja konstnärlig forskning. Research Catalogue kan användas av såväl individuella forskare och konstnärer, som av lärosäten och organisationer, för att presentera den egna forskningen, se exemeplvis Konstfacks portal hos Research Catalogue. Research Catalogue fungerar också som publiceringsplattform för flera Open Access-tidskrifter inom området konstnärlig forskning, exemplevis Journal for Artistic Research och VIS – Nordic Journal for Artistic Research. Läs mer på Research Catalogues webbplats, eller kontakta biblioteket för frågor!
Creative Commons
Creative Commons är ett system av licenser som upphovspersoner kan användas för att dela sina verk med andra, och samtidigt reglera hur andra får använda dem. Läs mer om detta på Creative Commons webbplats, eller den svenska motsvarigheten http://www.creativecommons.se. Biblioteket svarar också gärna på frågor om CC-licenser.
Har du frågor? Kontakta biblioteket!