Open access-publicering innebär att forskningsresultat görs öppet tillgängliga på internet. Det kan handla om tidskriftsartiklar, konferensbidrag, andra typer av publikationer, konstnärliga verk, dataset med mera. Grundtanken är att offentligt finansierad forskning ska vara fritt tillgänglig för alla.
Sidans innehåll:
Konstfacks policy
Olika sätt att publicera open access
Oseriösa OA-tidskrifter
Finansiärers krav på OA-publicering
Open access och konstnärlig forskning
Creative Commons
Genom att göra sina forskningsresultat öppet tillgängliga når man fler intresserade läsare, såväl forskarkolleger som allmänhet, än om man publicerar sig i tidskrifter som kräver prenumeration. Flera finansiärer kräver att den forskning man finansierar ska publiceras öppet tillgängligt, och många lärosäten har en policy som uppmanar till sådan publicering.
Konstfacks policy
I Konstfacks policy samt riktlinjer för publicering och registrering av forskningspublikationer och konstnärliga arbeten (bilaga till rektorsbeslut RÖ§35, 2018-10-01) sägs att all vetenskaplig och konstnärlig forskning vid Konstfack bör ”i största möjliga utsträckning publiceras öppet tillgängligt (Open access)”.
Här hittar du exempel på öppet tillgängligt publicerade refereegranskade artiklar från Konstfack.
Olika sätt att publicera open access
Det finns flera sätt att göra forskningsartiklar öppet tillgängliga. Här följer en översikt över de vanligaste alternativen.
Publicera i OA-tidskrift
Open access‑tidskrifter gör sina artiklar fritt tillgängliga direkt efter publicering. De finns inom de flesta forskningsområden.
Publiceringsavgifter (APC)
Många open access‑tidskrifter finansieras genom en publiceringsavgift, APC (Article Processing Charge). Om du planerar att publicera i en sådan tidskrift kan det vara bra att ta med kostnaden när du söker forskningsmedel.
Ett verktyg för att hitta refereegranskade open access‑tidskrifter är DOAJ (Directory of Open Access Journals). Där framgår också om tidskriften tar ut en avgift.
Det finns även open access-tidskrifter som inte tar ut publiceringsavgifter. Många av dessa är icke-vinstdrivande och ges ut av lärosäten, forskare, lärda sällskap eller andra forskningsinstitutioner. Diamond Discovery Hub är en europeisk lista över sådana OA-tidskrifter.
Förlagsavtal
Vissa förlag har avtal med svenska lärosäten som gör det möjligt att publicera öppet tillgängligt utan extra kostnad, eller till reducerat pris.
Taylor & Francis
Genom bibliotekskonsortiet Bibsam har Konstfack ett avtal med förlaget Taylor & Francis. Det ger Konstfacks forskare möjlighet att publicera open access i över 2 500 tidskrifter utan att betala en APC.
Avtalet omfattar:
- open access‑tidskrifter
- hybridtidskrifter (prenumerationsbaserade tidskrifter där enskilda artiklar kan göras öppet tillgängliga)
För att avtalet ska gälla krävs att:
- corresponding author är knuten till ett lärosäte som ingår i avtalet
- denna tillhörighet anges i artikeln
Stöd från forskningsfinansiärer
Svenska forskningsfinansiärer täcker under 2024–2026 publiceringskostnader hos vissa förlag som enbart ger ut open access tidskrifter, förutsatt att corresponding author är knuten till ett Bibsam lärosäte, exempelvis Konstfack. Förlagen som omfattas är eLife, Frontiers, JMIR Publications, MJS Publishing, PLOS, MDPI, Pensoft Publishers och Copernicus.
Open Research Europe
Publiceringsplattformen Open Research Europe (ORE) har hittills varit tillgänglig för forskare med finansiering från EU. Genom ett beslut fattat av tio europeiska forskningsfinansiärer och forskningsutförare blir ORE från och med hösten 2026 tillgängligt för forskare i Sverige, även utan EU‑finansiering. Plattformen erbjuder sakkunniggranskad publicering med öppen tillgång utan kostnad.
Parallellpublicering
Ett annat sätt att göra forskningspublikationer öppet tillgängliga är parallellpublicering, det vill säga att lägga en kopia av artikeln i ett öppet arkiv, till exempel DiVA.
Reglerna varierar mellan olika förlag och tidskrifter. Med verktyget Open policy finder kan du kontrollera:
- om parallellpublicering är tillåten
- vilken version som får delas
- om det finns en embargotid
Kontakta biblioteket för mer information om olika vägar till publicering med öppen tillgång!
Oseriösa OA-tidskrifter
Det finns även oseriösa aktörer som utnyttjar modellen med författaravgifter, genom att utge sig för att vara vetenskapliga förlag enbart i syfte att kunna ta emot författaravgifter för open access-publicering. Om du står i begrepp att skicka ditt manuskript till en open access-tidskrift som du inte känner väl till så kan det vara bra att undersöka tidskriften närmare:
- Hur ser tidskriftens webbsida ut? Ger den ett seriöst intryck?
- Finns ordentlig kontaktinformation?
- Vilka sitter i tidskriftens redaktion?
- Finns tidskriften i DOAJ (Directory of Open Access Journals)?
- Vad har tidskriften tidigare publicerat?
Kontakta gärna biblioteket om du känner dig osäker!
Finansiärers krav på OA-publicering
Ett flertal forskningsfinansiärer, däribland Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, EU, Wallenberg-stiftelserna, Formas och Forte, ställer krav på att forskning som man finansierat ska publiceras open access.
Med hjälp av Open policy finder kan du kontrollera forskningsfinansiärers krav på open access-publicering. Du kan också kontakta biblioteket för hjälp med att tolka finansiärernas villkor!
Open access och konstnärlig forskning
Konstnärlig forskning kan göras öppet tillgänglig på olika sätt. I Konstfacks publikationsdatabas DiVA kan du registrera offentliggjorda konstnärliga verk, framföranden, utställningar etc. i kategorin Konstnärlig output, och ladda upp dokumentation i form av bilder, filmer, texter, ljud m.m.
Det finns också verktyg för öppet tillgängliggörande av konstnärlig forskning som låter dig skapa en mer komplex presentation av din forskning. Ett av dessa är Research Catalogue. Research Catalogue är en plattform för att publicera och presentera konstnärlig forskning. Systemet drivs och utvecklas av The Society for Artistic Research, en icke vinstdrivande organisation som arbetar med att stödja konstnärlig forskning. Research Catalogue kan användas av såväl individuella forskare och konstnärer, som av lärosäten och organisationer, för att presentera den egna forskningen, se exemeplvis Konstfacks portal hos Research Catalogue. Research Catalogue fungerar också som publiceringsplattform för flera Open Access-tidskrifter inom området konstnärlig forskning, exemplevis Journal for Artistic Research och VIS – Nordic Journal for Artistic Research. Läs mer på Research Catalogues webbplats, eller kontakta biblioteket för frågor!
Creative Commons
Creative Commons är ett system av licenser som upphovspersoner kan användas för att dela sina verk med andra, och samtidigt reglera hur andra får använda dem. Läs mer om detta på Creative Commons webbplats, eller den svenska motsvarigheten http://www.creativecommons.se. Biblioteket svarar också gärna på frågor om CC-licenser.
Har du frågor? Kontakta biblioteket!