Hej och välkomna, nya doktorander!

Bildläraren och specialpedagogen Hanna Andersson vill i sitt forskningsprojekt förena bildpedagogiska praktiker med specialpedagogiska perspektiv för att undersöka hur estetiska lärprocesser konkret kan användas för elever i behov av särskilt stöd i skolan. Estetiska lärprocesser för en mer inkluderande skola? En aktionsforskningsstudie i skärningspunkten mellan bildpedagogik och specialpedagogik vill utgå från ett elevperspektiv och har sin bakgrund dels i den svenska skolans mål om en skola för alla som idag utmanas av skillnader i hur undervisning och stöd organiseras, vilket skapar ojämlikheter i elevers möjligheter att delta i undervisning och nå kunskapsmål. Och dels i FN:s barnkonvention som garanterar barns rätt till utbildning och till att utveckla sina förmågor fullt ut. Andersson, Hanna

Konstnären Runo Lagomarsino undersöker i sitt projekt Nobody Forgets Nothing hur skulptur och material kan synliggöra dolda eller bortträngda berättelser i det offentliga rummet. Projektet utgår från Lövholmen i Stockholm, ett av stadens sista centrala industriområden, som har formats av pigmenttillverkning, textilfabriker och cementindustri. Platsen bär spår av både lokal arbetarklasshistoria och globala, koloniala handelsvägar. Genom att ”lyssna” till platsens tysta arkiv – som pigment, ruiner och materialrester – lyfts berättelser fram om arbete, våld, motstånd och rörelse. Med hjälp av skulpturala ingrepp utforskas hur det förflutna lever kvar i stadens ytor och byggnader och hur konst kan ge form åt det som glömts bort eller trängts undan. Kan material bära berättelser om kolonialism, arbete och motstånd? Och hur kan konst lyssna till det som inte längre sägs – till det bortträngda och det som återvänder? Lagomarsino, Runo

I projektet Love Your Monsters: The Toxic Heritage of Contamination undersöker arkitekten Malte Ottosson utmaningarna med hanteringen av förorenade områden. Genom att förstå föroreningar som en specifik form för svårt kulturarv uppmärksammar projektet att en långsiktigt hållbar förvaltning handlar om att kunna navigera komplexiteten i den här typen av miljöer från grunden. Hur de upplevs som kulturarv beror i mindre grad på föroreningarnas karaktär och mer på hanteringen av dem, vilket belyser nödvändigheten av kritiskt reflekterande arkitektoniska förhållningssätt till interventioner i dessa miljöer. Projektet är på så vis ett experimentellt sökande efter ett arkitektoniskt språk som kan hantera föroreningar i, och som en integrerad del av, den befintliga miljön. Vilka aspekter av dessa platser bör bevaras, om några, särskilt om föroreningarna består? Ottosson, Malte

Global weirding är ett begrepp som används av forskare för att beskriva hur klimatförändringar och globala kriser gör världen alltmer oförutsägbar; väder, politik, teknik, beteenden och sociala normer blir allt ”konstigare”. De här upplevelserna av weirdness är tecken på att våra nuvarande mentala modeller slutar fungera och Bettina Schwalm ser det som ”det produktiva i att gå vilse”. Hon använder det som ett verktyg för att väcka medvetenhet om och handling för en mer hållbar framtid. Genom att använda spekulativ design (som utforskar tänkbara framtider) och kunskap från psykologisk forskning om vad som upplevs som konstigt, skapar Schwalm i sitt projekt The Age of Global Weirding - Experiences for Sustainable Transformation upplevelser och aktiviteter som väcker eftertanke med målet att hjälpa människor och organisationer att utveckla nya sätt att tänka och känna. Sätt där omsorg om naturen, hållbart engagemang och perspektiv bortom där människan står i centrum. Schwalm, Bettina

Hanna Andersson, Runo Lagomarsino (foto: Krzysztof Zielinski), Malte Ottosson och Bettina Schwalm (foto: Christian Crusius)