Det bubblar av vrede i slöjdleden efter att en ledarskribent i Dagens Nyheter påstått att eleverna "slösar bort viktig skoltid på bild, slöjd och musik". Professor Anette Göthlund (för)svarar och förklarar.
Kommentar till Susanne Nyströms ledare i e-DN 24 oktober + DN 25 oktober
Hur kommer det sig att de praktisk estetiska ämnena i skolan ständigt tillåts hanteras slarvigt och okunnigt i nyheter och media? Vem skulle få uttala sig om matematik och historia på liknande sätt? "Varför ska elever lära sig rabbla kungalängder och lägga ihop 1+1?" Det minsta en kan begära är att någon i Susanne Nyströms position som ledarskribent i Dagens Nyheter tar en titt på bild och slöjdämnenas kursplaner innan hon konstaterar att hyvla och måla är oviktiga inslag i skoldagen. Vem har påstått att det är ämnenas centrala innehåll?
När Susanne Nyström säger att "elever slösar bort viktig skoltid på bild, slöjd och musik", och konstaterar att " problemet är att det är lätt att slå fast vilka kunskaper som ska in eller vara kvar", framstår det som en provokation med mening att starta debatt om vad som är viktig kunskap att lära ut i skolan – som om vi inte har haft sådana debatter tidigare! Hur tröttsamt är det inte att återigen behöva försvara de så kallade praktiska estetiska ämnena och deras plats i en skola för en "föränderlig värld". Denna föränderliga värld är ett av de argument som Susanne Nyström för fram när hon i P1:s Studio ett (24/10) betonar att det är mer läsning och mer historia som behövs. Som motargument kan en då säga att just en föränderlig värld kräver mer än läsning och historiekunskaper i sig. Den samhälleliga kontext där dessa kunskaper ska tas i bruk ställer mycket högre krav på dagens barn och unga än vad som var fallet för bara 10-20 år sedan. Förmåga till problemlösning, att tänka nytt inför utmaningar vi inte kan ana i nuläget, att se möjligheter i material och utveckla tekniker – det kräver såväl teoretisk som praktisk, teknisk och handlingsburen kunskap.
Oförmågan att se bild- och slöjdämnena som kunskapsämnen av samma dignitet som exempelvis SO, NO eller svenska upprätthåller en olycklig hierarkisering mellan skolämnena. Det går också emot den literacitetsforskning som betonar betydelsen av att stärka allas vår förmåga att identifiera, tolka och använda texter, bilder och andra medieformer. Skolverket framhåller i rapporten Bild, musik och slöjd i grundskolan (Rapport 426 2015) att ämnena bild, musik och slöjd "har stor betydelse för att såväl utveckla som träna förmågor som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera – förmågor som också framhålls som betydelsefulla framtidskompetenser".
Men så länge vi upprätthåller en sådan hierarkisering blir det förstås mycket enklare, som Susanne Nyström säger, att faktiskt ta bladet ur munnen och säga vad som ska bort för att frigöra mer tid åt SO- och NO-ämnena. Problemet med stoffträngsel i skolan är välkänt och gäller alla ämnen. Mer och mer tillkommer och inget plockas bort. Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer skrivs in i flera läroplaner, kravet på att ge eleverna mer av digital kompetens ökar likaså. För övrigt kan det vara intressant att fundera på var de digitala förmågorna ska läras ut, nu när exempelvis AI-genererade bilder återfinns i snart sagt allavåra bildmiljöer. Kanske ska bildämnet ges fler och inte färre timmar för att ta sig an det uppdraget? Fast Susanne Nyström ser ett större värde i att lägga fler timmar till hemkunskapen. "Är det en vettig prioritering", frågar hon sig i Studio ett, "att eleverna har tre gånger fler timmar i slöjd än hemkunskap, nu när fler lagar mat hemma?" Här handlar det verkligen om att gräva stridslinjer mellan ämnena.
Vad gäller ny timfördelning ser det ut så här enligt regeringens förslag (totalt under grundskoletiden): Bild och musik får 240 timmar vardera, en ökning med 10 timmar var som kompensations för slopat elevens val. För slöjd kvarstår 330 timmar. Hem- och konsumentkunskap tillförs 12 timmar (sammanlagt 130 timmar). Dessa tillskott av timmar i de praktisk-estetiska ämnena kan då ses i relation till det växande gap som uppstår genom ökningen med 50 timmar till sammanlagt 650 timmar för NO-ämnena samt 95 timmar till sammanlagt 980 timmar för SO-ämnena.
Ja, stoffträngsel är ett problem i dagens skola. Men istället för att med en yvig gest hävda att det är enkelt att se vilka ämnen som kan tas bort kanske vi skulle särskåda ämnesinnehållet i alla ämnen. Men det är förstås inte lika enkelt och heller inte lika lättköpt i debatten.
Anette Göthlund, professor i bildpedagogik
Artikeln är dessvärre bara tillgänglig för DN:s prenumeranter, men finns i Konstfacks bibliotek.
Susanne Nyström: Elever slösar bort viktig skoltid på bild, slöjd och musik
Tidigare Konstfacksprofessorn Bella Rune försvarar slöjden i Kunskritikk: "Att tänka är ett sätt att tänka, att göra är ett annat sätt att tänka"