Background image

Utbildning och forskning på konstnärlig grund – vad innebär det?

Det konstnärliga skapandet utgör en fundamental grund i samhället. Det stimulerar allt från näringslivet och det demokratiska samtalet till att utveckla kulturliv och forskningsämnen i stort. I en skrivning har Konstex, det nationella nätverket för lärosäten med examensrätt på konstnärlig grund, utvecklat vad konstnärlig grund faktiskt är och varför det är viktigt. Läs, lär och reflektera.

Nedan en skrivelse om utbildning på konstnärlig grund författad av representanterna i Konstex, det nationella nätverket för lärosäten med examensrätt på konstnärlig grund. Nätverkets mål är att stärka konstnärlig utbildning, forskning och samverkan inom högskolan och samhället i stort. Sittande poster innehas till största delen av rektorer och dekaner för de olika lärosätena.


Utbildning på konstnärlig grund / Konstex

I Sverige finns ett rikt utbud av högskoleutbildningar på konstnärlig grund. Musik, teater, film, konst, litterärt skrivande, dans, cirkus, design och konsthantverk är möjliga att studera under 3 + 2 år, alltså på kandidat- och masternivå.

Forskning och forskarutbildning på konstnärlig grund finns idag inom samtliga huvudområden. Det konstnärliga skapandet utgör en fundamental grund i samhället där det stimulerar det demokratiska samtalet. Konstnärliga uttryck utvecklar empati och förståelser mellan människor och de miljöer som omger oss, speglar våra historier, begär, dilemman och vårt ansvar som människor. Vidare kan konstnärliga processer och idéer resultera i innovation och företagande, samt bidra till forskning inom alla vetenskapsområden – såväl inom teknik, medicin som inom samhällsvetenskaperna. Utbildning och forskning på konstnärlig grund behöver därför vara både specialiserat och brett; dels för att resultaten ska utveckla kulturlivet, lokalt och internationellt. Men också genom de konstnärliga processer som högskolorna utvecklar, vilka ger avtryck i samhället via innovation och samverkan med andra fält. På så vis kan våra beteenden och miljöer formas i dialog med hela det omgivande samhället.

En gemensam utgångspunkt för konstarterna är att de bidrar med uttryck där känslor, existentiella frågor, empati och kritik ges en pregnant form. Det konstnärliga skapandet befinner sig i en ständig rörelse mellan individ, kultur och samhälle och mellan de specialiserade konstarternas och genrernas formvärldar och historia.

Konstnärligt skapande är viktigt för demokratin och yttrandefriheten. Konsten lägger personliga och ofta egensinniga perspektiv på historia, identitet och berättelser. Den bidrar till ett kritiskt och fritt tänkande i samhället. Konsten bryter upp och skapar förnyelse men också gemenskap mellan dem som tar del av och reagerar på den.
Konstnärligt skapande kan vara ett excellent hantverk, en mästerlig skicklighet hos en musiker, tillämpningar i industriell tillverkning eller konceptuellt orienterade, visuella arbeten, textbaserade arbeten eller skönlitteratur.

Det fria konstnärliga skapandet utgår ofta från en fråga och många former av kunskap och metoder inbegrips i slutresultatet. På så sätt räknar det konstnärliga skapandet också släkt med den tvärvetenskapliga forskningen.

Det behövs utbildningar och forskning på konstnärlig grund för att utveckla och stärka det konstnärliga skapandet i samhället.


En lång historia

Musiken och konsten är mycket äldre än sina utbildningar. Men de svenska konstnärliga högskolorna har en lång historia. Sedan drygt 200 år har de haft en avgörande betydelse för för konst, musik, teater, formgivning, satir, nöje, kritik, skönhet, debatt och innovation i Sverige. Fram till 1800-talet var det mest kungen och adeln som efterfrågade musiker, konstnärer, arkitekter, skådespelare och andra. Då skapades också akademierna i Stockholm. På 1800-talet lyftes nationella traditioner, musik och hantverk in i akademierna – som också utmanades av nya oberoende sammanslutningar och skolor. Så tillkom till exempel Valands konstskola i Göteborg. På 1920-talet påverkades Sverige starkt av den tyska Bauhausskolans täta kopplingar mellan arkitektur, grafisk form, konst, hantverk och design förenat med en utpräglad metodik, filosofi och anspråk på radikal modernitet. Detta präglade bild- och formområdena i Sverige och gav oss en internationellt framträdande roll.

Svensk lagstiftning har sedan 1978 jämställt utbildning på konstnärlig grund med den på vetenskaplig. I första kapitlet andra paragrafen i Högskolelagen sägs: 2 § Staten ska som huvudman anordna högskolor för 1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. [...]

Nya utbildningar har tillkommit under de senaste 40 åren. Idag finns högskoleutbildning på konstnärlig grund från Lund i söder till Piteå i norr. Bland de "yngsta" skolorna och utbildningarna märks cirkus och koreografi i Stockholm och konsthögskolorna i Malmö (LU) och Umeå, Musikhögskolan i Örebro och Textilhögskolan i Borås.


Vad kännetecknar utbildningar på konstnärlig grund?
- Praktiska förkunskaper hos den sökande. Ansökan sker delvis med arbetsprover eller auditions, i vissa fall med kompletterande intervjuer.

- Det egna skapandet är centralt. Undervisning sker på individuell nivå och i små grupper. Praktiska moment och personlig utveckling betonas, närhet till lärare och andra studenter är viktig.

- Ateljéer, studios och verkstäder är platser för lärande, mycket tid tillbringas i dessa miljöer. Därmed är närvaron på skolan viktig. Undervisningen präglas av ett prövande och utforskande där kritik och reflektion kring den egna utvecklingen är den röda tråden vid sidan av föreläsningar och workshops.

- Teori och praktik går hand i hand. Teori kan vara ett material bland andra material, kan bidra till reflektion eller förståelse för den egna drivkraften vid sidan av att ge historiska, kulturella och praktiska referenser.

- Utbildningarna förbereder för ett hållbart yrkesliv där såväl stor integritet som uppdrag och samarbeten med andra är av avgörande betydelse.

- På konstnärliga utbildningar samspelar flera olika professioner: konstnärer inom alla discipliner, akademiska lärare, forskare med vetenskaplig och konstnärlig inriktning och tekniker med stor delaktighet i utbildningarna.

Därutöver har varje lärosäte egna teman och metoder, specialiteter och profiler för lärande, skapande, görande och forskning.

Utbildningsplaner och kursplaner varierar och utvecklas i takt med tiden. Vi strävar efter ett diversifierat utbildningsfält där vissa grundläggande delar och värden delas. Resultat och kvalitet granskas av Universitetskanslersämbetet – precis som all annan högre utbildning i landet.

De konstnärliga utbildningarna är små och individualiserade. De behöver väl fungerande verkstäder, studios, gallerier, konsertsalar och teaterrum. Kostnaden per student måste därför få vara högre inom konstområdena än inom andra högre utbildningar.


Vad leder utbildningarna till?

Efterfrågan på dem som utbildats för konstnärliga yrken varierar inom fältet. Dagens konstutbildningar är internationella och utbildar för ett globalt konstliv. Därför leder konstutbildningar också ofta till internationella karriärer. Konstnärerna har historiskt verkat över nationsgränser och under lång tid bidragit till att internationalisera och öppna upp kultur- och samhällslivet samtidigt som man verkat i lokala sammanhang.

Formerna för arbetet som konstnär varierar: Man kan vara fri utövare och sin egen uppdragsgivare (kompositör, musiker, bildkonstnär, koreograf osv), man kan vara anställd (på ett kompani, i en organisation, inom kommun, landsting, konstinstitution eller på ett företag) och man kan verka som uppdragstagare (privat såväl inom offentlig sektor).

Många startar egna företag redan under utbildningstiden och blandformer av anställningar, egen verksamhet och uppdrag är det allra vanligaste. Stipendier tävlingar och internationella vistelser är andra arbets- och försörjningsmetoder och del av den livsstil konstnärliga utövare har möjlighet till.

En stor del av de som har en konstnärlig utbildning blir också anställda inom allt från kommunikationsbyråer, storföretag, arkitektfirmor och som producenter inom film- och musikbranschen. Inte sällan får konstnärligt utbildade centrala positioner i företag och organisationer – kanske genom den samarbetsförmåga som all utbildning och forskning på konstnärlig grund utvecklar.

Uppdaterad: 25 januari 2021
Sidansvarig: