En svensk boktryckstyp 1897-1930

Forskningsprojektet En svensk boktryckstyp 1897–1930 handlar om relationer mellan typografi, nationalism och historieskrivning. I studien analyseras en dominerande föreställning om svenskhet i formgivningen av typsnitt i Sverige under 1900-talets början.


Bild: Annons i Boktryckerikalender 1910

Undersökningen har för avsikt att bidra med omläsningar av befintlig historieskrivning samt belysa material som lämnats utanför kanon.

Projektet behandlar perioden mellan de två Stockholmsutställningarna 1897 och 1930. Till följd av utställningen 1897 växte en diskussion fram inom den grafiska yrkeskåren om behovet av en mer "nationellt" präglad typografi. Många menade att produktionen av böcker och trycksaker inom landet var för osjälvständig och saknade identitet. En frigörelse från utlandsimport – av såväl materiel som estetiska influenser – ansågs därför centralt i höjandet av kvalitet: detta för att stärka positionen gentemot internationell konkurrens och förebygga inhemsk prisdumpning. Av stor betydelse för denna strävan efter identitet var framställningen av ett nationellt typsnitt. Detta skulle vara ritat och producerat i Sverige utifrån föreställningar om svensk smak och med särskild hänsyn till svenska språkets utseende i tryck. Frågan diskuterades framför allt av de tre konkurrerande yrkesmännen Waldemar Zachrisson, Hugo Lagerström och Axel Carlson, vars skilda uppfattningar i frågan kom till uttryck i typsnitten Nordisk Antikva, Medieval Antikva och Svensk Antikva.

I ett vidare perspektiv behandlar studien det tryckta ordets form och dess politiska betydelse för utvecklingen av den moderna nationalstaten. Även om studien är en historisk undersökning, i den mening att dess huvudexempel tillhör det förflutna, syftar projektet till att frilägga hur dessa till synes avslutade kapitel i hög grad reproduceras i en nutida typografisk diskurs. Genom detta adresseras några av de underliggande processer som ofta överskuggas av de förenklade och medialt gångbara bilder som nationalismen ofta beskrivs genom. På så vis bidrar projektet även till ökad kunskap om vår tids växande rörelser av nationalism och dessas verkan i ett medielandskap under stark påverkan av formgivning och marknadsföring av identiteter.

Projektledare: Rikard Heberling.
Finansiär: Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning.

Uppdaterad: 10 februari 2016
Sidansvarig: