Barns kulturarv - arkivets visuella röster

Forskningsprojektet låter barns visuella och verbala uttryck bidra till digitaliseringen av det svenska kulturarvet.


Bild: Forskargruppen planerar zoom-möte med advisory-board, som befinner sig i Nya Zeeland såväl som i Kanada.

Forskningsprojektet Barns kulturarv fokuserar på barn som kulturarvsskapare. Med hjälp av ett barnperspektiv får barns röster, i visuella och verbala former, höras och bidra till digitaliseringen av det svenska kulturarvet. Forskarna arbetar tillsammans med Svenskt Barnbildarkiv (SBBA), en unik barnkulturarvsinstitution som härbärgerar ca 650 000 barnbilder från 1700-talet fram till idag. Projektet blir politiskt i bemärkelsen att barn är en underrepresenterad grupp inom svenskt kulturarv och studiens fokus på barns röster innebär ett skifte i det synsättet.

Teoretiskt har projektet ett kritiskt perspektiv på kulturarvstudier, barnstudier och på visuell kultur. Maria Eriksson, projektets medarbetare på Konstfack, kommer bland annat att dokumentera och analysera ungas visuella berättelser online genom sociala medieappar som TikTok och Snapchat. Trots föreställningen att det som publicerats på internet "alltid finns kvar" så är det tvärtom så att mycket av barns visuella gestaltningar försvinner, utan systematisk dokumentation.

Kontaktperson Konstfack: Maria Eriksson, lektor på IBIS, Konstfack
Projektledare:
Anna Sparrman, professor Tema barn, Linköpings universitet
Övriga forskare: Johanna Sjöberg, Björn Sjöblom, Pål Aarsand samt samarbetspartner Karin Isaksson (arkivarie SBBA)
Finansiärer: Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, Kungl. Vitterhetsakademin
Projektperiod: 2021-2025

Forskningsprogrammet Digarv , som projektet är en del av.