Doktorander

Adam Bergholm (KTD)
Anna Lundh (KTD)
Behzad Khosravi Noori (KTD)
Katji Lindberg
Luis Rafael Barríos-Negrón (KTD)
Maja Frögård (KTD)
Nina Hällgren
Petra Bauer
Frida Hållander

 


 

Petra Bauer

Petra Bauer är konstnär och filmskapare och för närvarande involverad i ett konstnärligt doktorandprojekt med arbetsnamnet Film som en politisk handling på Konstfack. I denna överväger hon produktionsvillkor, estetiska strategier samt distribution inom dokumentärfilm och har även utvecklat idéer om hur filmskapande kan ses som en lyssnande och relationspraxis. Forskningsprojektet består bland annat av filmerna: Konversationer: Stina Lundberg Dabrowski möter Petra Bauer, Sisters!, Mutual Matters och Koreografi för Giants, liksom Att arbeta tillsammans: Anmärkningar om British Film kollektiv från 1970-talet.

Film som politisk praktik
Har filmen fortfarande en kollektiv och politisk potential som Walter Benjamin och Bertolt Brecht en gång hävdade? Detta är den fråga som jag hela tiden ställer och som tjänar som utgångspunkt för min forskning. Jag betonar ofta att jag, genom mina egna filmer vill delta aktivt i offentliga debatter på ett sätt där filmerna inte kan reduceras till instrument men ses som talande och deltagande element i sina egna rättigheter.

Men hur kan filmer agera i sin egen rätt? Vad menas med deltagande? Vilka är dess villkor och inte minst vem kan delta på vilka villkor?

I min konstnärligt baserade forskning använder jag både mina egna filmer och andras, samt teoretiska och historiska verk för att reflektera över politiken i praktiken, bildspråket berättandet och produktionen. Jag har även besökt tidigare filmkollektiv som hävdade att de agerade politiskt i syfte att ompröva filmproduktionens nuvarande skick och att kritiskt reflektera över begreppet kollektivt filmskapande. Eller för att vara ännu mer specifik; Vad innebär det att göra film ur ett feministiskt perspektiv? Dessa är de frågor jag fokuserar på i min forskning.

 

Frida Hållander

Whose Hand is Making? – About a Question Based Craft concerning Class, Whiteness and Feminism.

The aim of my doctoral dissertation is to do artistic research, through crafts, while concurrently asking the question whose hand is doing? The question addresses crafts and its relations to; institutionalized frameworks, industrial spaces (from fordism to post fordism) and nation. The research project consists of two different tracks: the first track examines the politics of crafts. The second track concerns crafts strategies, whereby relations between craft and counter (feminism) movements will be addressed. Re-doing and re-returning are key concepts, and I am, throughout this project, working with many practitioners, many hands – all of the many hands make up the foundation of the research. The most important source of influence is the historical works of Lilli Zickerman (1858 –1949), the football team Öxabäck IF (1966-1999) and material articulations such as a banner: “International Woman Suffrage Alliance” (1909), and pottery from the slavery abolition act (1833). The investigation also examines materials and techniques such as plasterwork (gachbori), earthenware, fruit-craving, jacquard weaving, embroidery, nylon stocking flowers and many more. An important part of this project is my engagement in developing ‘crafts’ as a way to do artistic research. The processes of making and doing are important. A parallel intent of mine is to enable corporal and bodily experience as a tool, and a method whereby the methodology of auto-ethnography is important. Further parts consist of rethinking my field by activating contemporary feminist, class and postcolonial thinking.

Bio:

Frida Hållander is an artist and is at the present a PhD candidate in Crafts at Konstfack in Stockholm, and in collaboration with Konstnärliga forskarskolan/The Faculty of Fine, Applied and Performing Arts, University of Gothenburg. She holds a Master (MA) and Bachelor (BA) from Konstfack, department of ceramic and glass, 2009. Hållander has also studied at Otis Collage of Art and Design, Los Angeles, 2005. During spring 2015 Hållander participated at a lecture series at the The Centre for Feminist Research (CFR), Goldsmith University of London. She has published the article "Homeless Practices" in The Journal of Modern Craft 2012, and also the publication: Vernacular Craft, 2010. Exhibitions among others at Bavarian Craft Association in Munich, Germany. Borås Art Museum, Borås 2009 and Gustavsbergs Art Gallery for Contemporary Craft 2009 and 2012. Her work is represented at Rhösska Museet, Gothenburg and at Nationalmuseum, Stockholm.

Period: 2010-2016.

Supervisor: Christina Zetterlund, PhD, Professor and researcher in Craft History and Theory at University College of Arts, Crafts and Design, Stockholm.

Co-supervisor: Zandra Ahl, Professor in Ceramics, University College of Arts, Crafts and Design, Stockholm.

Examiner:

Kristina Fridh, PhD, Researcher, Director of Studies Doctoral Education, The Faculty of Fine, Applied and Performing Arts, University of Gothenburg.


Nina Hällgren

Urban ljuddesign – metodutveckling kring kvalitativ ljudanalys 

Avhandlingsarbetet Urban ljudmiljöplanering och design – metodutveckling kring kvalitativ ljudanalys bedrivs på Konstfack i samarbete med Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH.

Målet med forskningen är att bredda kunskapshorisonten kring urban ljuddesign- och planering utifrån teoretiska och praktiska studier av stadens vardagliga och komplexa ljudmiljöer. Genom framförallt kvalitativa undersökningar av bl.a. visuella, auditiva, spatiala och sociala kvaliteter i det urbana offentliga rummet, analyseras ett större område kring Hornsgatan i Stockholm.

Sambanden mellan rumslighet, topografi, materialitet, aktivitet, användning och upplevelse i relation till stadens vardagliga ljudrum är viktiga aspekter att få ökad kunskap kring för att medvetet kunna verka för akustiskt hållbara städer i framtiden. En viktig del av arbetet att försöka besvara frågan på vilket sätt en urban ljudmiljökunskap kan kommuniceras, förstås och tillämpas inom en arkitektur- och stadsplanering i syfte att skapa levande och stimulerande stadsmiljöer där ljudmiljöaspekten ses som en självklar och viktig del av helhetsupplevelsen.

 https://www.researchgate.net/profile/Nina_Haellgren

 https://se.linkedin.com/in/nina-hällgren-9a065827


Katji Lindberg

Katji Lindberg, doktorand

”Vad innebär gestaltning? Hur förhåller sig en konstpraktik till ett tänkande? Rör detta teorins område? Under mina 18 år som konstpraktiker hände det sig aldrig att jag uppfattade att tänkande var något som var förlagt någon annanstans, medan jag själv inte reflekterade. Mitt synsätt beror kanske på att gestaltning har med omformning att göra. Både av idéer och av molekyler.”

I mitt avhandlingsprojekt Bara som skapande: om konst som reflexiv process ställer jag frågor om gestaltande och reflexivitet. Utgångspunkten för avhandlingen är att förstå konstpraktiken som en form av reflekterande aktivitet. I fokus för mitt intresse har den högre utbildningen i fri konst varit. Avstamp har tagits inom fältet praktisk kunskap och undersökningens diskussion kretsar till stor del kring kunskapsteori. Insamlade empiriska bidrag har hämtats från ett antal intervjuer med konstnärer och jag har också gjort deltagarobservationer. Även autoetnografi och narrativ metod har varit vägar jag har utnyttjat.
   För att belysa hur en möjlig reflexivitet kan förstås utifrån detta material har jag dessutom använt mig av teorier från de estetiska, hermeneutiska och psykoanalytiska traditionerna. En av inspirationskällorna har varit den franske filosofen Jean-François Lyotard och hans begrepp det figurala. Begreppet har varit till hjälp för att förstå hur ett gestaltat uttryck medierar tänkandet.
   Resultatet av undersökningen visar att reflektion genom konst kan sägas dela en grundhållning som är gemensam för kulturfältet och humaniora. Jag har också funnit mer konsttypiska variabler och här kommer de mediala formaten in; att en konstnär väljer hur man vill säga något.  En term som kommit till användning är ”dramatiserad kunskap”. Det handlar då om färdigheter som konststudenterna – på ett mer arteget sätt – tränar i dialog med lärarna. Bakgrunden rör konstbegreppets särskilda öppenhet inför det som inte är entydigt analytiskt och logiskt rationellt. En fas i gestaltningsarbetet kallas (med Lyotard) för ”det oniriska utarbetandet”. En tanke som pekar mot att ett växelbruk mellan förmedvetna, omedvetna och medvetna resurser låter en återkastande reflektion ta form.

Nyckelord är: Reflexivitet, det figurala, det förmedvetna, det omedvetna, psykoanalys, praktisk kunskap,  ”surréflection” (fr.), ”hyperreflection” (eng.), affektiv mening, mellanområde, bildhändelse, diskurshändelse, linjärt tänkande, metaforiskt tänkande, narrativ metod.

Tidsperiod: 2010 – 2016

Huvudhandledare: Ingela Josefson, professor vid Universitetet i Nordland, Senter for praktisk kunnskap, Bodø.

Bihandledare: Magnus Bärtås, professor i konst vid Konstfack

För mer information, kontakta Skyddad adress.

 

 

 

Kurser på forskarnivå vid andra lärosäten

Konstnärliga forskarskolan

Kungliga Tekniska Högskolan

Stockholms universitet

Södertörns högskola

 

Contact

Olga Redin, Konstfack
Research coordinator
Skyddad adress

Uppdaterad: 24 maj 2011
Sidansvarig: