Doktorander

Sammanlagt fyra doktorander är för närvarande verksamma på Konstfack.

Petra Bauer

Petra Bauer är konstnär och filmskapare och för närvarande involverad i ett konstnärligt doktorandprojekt med arbetsnamnet Film som en politisk handling på Konstfack. I denna överväger hon produktionsvillkor, estetiska strategier samt distribution inom dokumentärfilm och har även utvecklat idéer om hur filmskapande kan ses som en lyssnande och relationspraxis. Forskningsprojektet består bland annat av filmerna: Konversationer: Stina Lundberg Dabrowski möter Petra Bauer, Sisters!, Mutual Matters och Koreografi för Giants, liksom Att arbeta tillsammans: Anmärkningar om British Film kollektiv från 1970-talet.

Film som politisk praktik
Har filmen fortfarande en kollektiv och politisk potential som Walter Benjamin och Bertolt Brecht en gång hävdade? Detta är den fråga som jag hela tiden ställer och som tjänar som utgångspunkt för min forskning. Jag betonar ofta att jag, genom mina egna filmer vill delta aktivt i offentliga debatter på ett sätt där filmerna inte kan reduceras till instrument men ses som talande och deltagande element i sina egna rättigheter.

Men hur kan filmer agera i sin egen rätt? Vad menas med deltagande? Vilka är dess villkor och inte minst vem kan delta på vilka villkor?

I min konstnärligt baserade forskning använder jag både mina egna filmer och andras, samt teoretiska och historiska verk för att reflektera över politiken i praktiken, bildspråket berättandet och produktionen. Jag har även besökt tidigare filmkollektiv som hävdade att de agerade politiskt i syfte att ompröva filmproduktionens nuvarande skick och att kritiskt reflektera över begreppet kollektivt filmskapande. Eller för att vara ännu mer specifik; Vad innebär det att göra film ur ett feministiskt perspektiv? Dessa är de frågor jag fokuserar på i min forskning.

 

Frida Hållander

Frida Hållander

Om görandets gränser   forskning genom konsthantverk

Jag slås av i vilken utsträckning olika hantverk är kopplade till idén om att en nation har ett särskilt sätt att göra saker, och att denna koppling dessutom är ansluten till en nations särskilda estetik.

Mitt avhandlingsarbete fokuserar på när och hur en praktik eller form blir legitim, del av en institution eller en formulerad tradition: vad är det som gör praktiker hemlösa — vad innebär det att befinna sig utanför? Jag intresserar mig för vad det är som konstituerar ett tillhörande och utifrån vilka premisser dessa urval sker. Jag arbetar om, genom och i konsthantverk. Min utgångspunkt är görandets forskning, som en process för att skapa verktyg som registrerar eventuella exkluderande och inkluderande fenomen.

Projektet genomförs vid Konstfack i samarbete med Konstnärliga forskarskolan.
Tidsperiod: 2010-2015.
Huvudhandledare:
 Zandra Ahl, professor i keramik, Konstfack.
Bihandledare:
 Christina Zetterlund,
 forskare och professor i Konsthantverks teori och historia, Konstfack.

Nina Hällgren

Urban ljuddesign – metodutveckling kring kvalitativ ljudanalys 

Urban ljuddesign – metodutveckling kring kvalitativ ljudan är ett pågående avhandlingsarbete inom den praktik-baserade, konstnärliga forskningen och bedrivs sedan 2009 på Konstfack i samarbete med Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH.

Målet med forskningen är att bredda kunskapshorisonten kring urban ljuddesign- och planering utifrån teoretiska och praktiska studier av stadens vardagliga och komplexa ljudmiljöer. Genom framförallt kvalitativa undersökningar av bl.a. visuella, auditiva, spatiala och sociala kvaliteter i det urbana offentliga rummet, analyseras ett större område kring Hornsgatan i Stockholm.

Sambanden mellan rumslighet, topografi, materialitet, aktivitet, användning och upplevelse i relation till stadens vardagliga ljudrum är viktiga aspekter att få ökad kunskap kring för att medvetet kunna verka för akustiskt hållbara städer i framtiden. En viktig del av arbetet att försöka besvara frågan på vilket sätt en urban ljudmiljökunskap kan kommuniceras, förstås och tillämpas inom en arkitektur- och stadsplanering i syfte att skapa levande och stimulerande stadsmiljöer där ljudmiljöaspekten ses som en självklar och viktig del av helhetsupplevelsen.

 Länkar:

Artikel i Bygg och Teknik

Artikel i Sound Effects  - An Interdisciplinary Journal of Sound and Sound Experience


Katji Lindberg

Katji Lindberg, doktorand

”Vad innebär gestaltning? Hur förhåller sig en konstpraktik till ett tänkande? Rör detta teorins område? Under mina 18 år som konstpraktiker hände det sig aldrig att jag uppfattade att tänkande var något som var förlagt någon annanstans, medan jag själv inte reflekterade. Mitt synsätt beror kanske på att gestaltning har med omformning att göra. Både av idéer och av molekyler.”

I mitt avhandlingsprojekt Bara som skapande: om konst som reflexiv process ställer jag frågor om gestaltande och reflexivitet. Utgångspunkten för avhandlingen är att förstå konstpraktiken som en form av reflekterande aktivitet. I fokus för mitt intresse har den högre utbildningen i fri konst varit. Avstamp har tagits inom fältet praktisk kunskap och undersökningens diskussion kretsar till stor del kring kunskapsteori. Insamlade empiriska bidrag har hämtats från ett antal intervjuer med konstnärer och jag har också gjort deltagarobservationer. Även autoetnografi och narrativ metod har varit vägar jag har utnyttjat.
   För att belysa hur en möjlig reflexivitet kan förstås utifrån detta material har jag dessutom använt mig av teorier från de estetiska, hermeneutiska och psykoanalytiska traditionerna. En av inspirationskällorna har varit den franske filosofen Jean-François Lyotard och hans begrepp det figurala. Begreppet har varit till hjälp för att förstå hur ett gestaltat uttryck medierar tänkandet.
   Resultatet av undersökningen visar att reflektion genom konst kan sägas dela en grundhållning som är gemensam för kulturfältet och humaniora. Jag har också funnit mer konsttypiska variabler och här kommer de mediala formaten in; att en konstnär väljer hur man vill säga något.  En term som kommit till användning är ”dramatiserad kunskap”. Det handlar då om färdigheter som konststudenterna – på ett mer arteget sätt – tränar i dialog med lärarna. Bakgrunden rör konstbegreppets särskilda öppenhet inför det som inte är entydigt analytiskt och logiskt rationellt. En fas i gestaltningsarbetet kallas (med Lyotard) för ”det oniriska utarbetandet”. En tanke som pekar mot att ett växelbruk mellan förmedvetna, omedvetna och medvetna resurser låter en återkastande reflektion ta form.

Nyckelord är: Reflexivitet, det figurala, det förmedvetna, det omedvetna, psykoanalys, praktisk kunskap,  ”surréflection” (fr.), ”hyperreflection” (eng.), affektiv mening, mellanområde, bildhändelse, diskurshändelse, linjärt tänkande, metaforiskt tänkande, narrativ metod.

Tidsperiod: 2010 – 2015, disputation i Bodö 8 maj (streamas på Konstfack). Presentation på Konstfack den 22 maj.

Huvudhandledare: Ingela Josefson, professor vid Universitetet i Nordland, Senter for praktisk kunnskap, Bodø.

Bihandledare: Magnus Bärtås, professor i konst vid Konstfack


För mer information, kontakta: Skyddad adress

 

 

Uppdaterad: 24 maj 2011
Sidansvarig: