Doktorander

Sammanlagt fem doktorander är för närvarande verksamma på Konstfack.

Frida Hållander

Om görandets gränser  — forskning genom konsthantverk

Jag slås av i vilken utsträckning olika hantverk är kopplade till idén om att en nation har ett särskilt sätt att göra saker, och att denna koppling dessutom är ansluten till en nations särskilda estetik.

Mitt avhandlingsarbete fokuserar på när och hur en praktik eller form blir legitim, del av en institution eller en formulerad tradition: vad är det som gör praktiker hemlösa — vad innebär det att befinna sig utanför? Jag intresserar mig för vad det är som konstituerar ett tillhörande och utifrån vilka premisser dessa urval sker. Jag arbetar om, genom och i konsthantverk.

Min utgångspunkt är görandets forskning, som en process för att skapa verktyg som registrerar eventuella exkluderande och inkluderande fenomen.

Projektet genomförs vid Konstfack i samarbete med Konstnärliga forskarskolan

Tidsperiod: 2010-2015

Huvudhandledare:
 Zandra Ahl, professor i keramik, Konstfack.

Bihandledare:
 Christina Zetterlund,
 forskare och professor i Konsthantverks teori och historia, Konstfack.

Nina Hällgren

Urban ljuddesign – metodutveckling kring kvalitativ ljudanalys 

Urban ljuddesign – metodutveckling kring kvalitativ ljudan är ett pågående avhandlingsarbete inom den praktik-baserade, konstnärliga forskningen och bedrivs sedan 2009 på Konstfack i samarbete med Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH.

Målet med forskningen är att bredda kunskapshorisonten kring urban ljuddesign- och planering utifrån teoretiska och praktiska studier av stadens vardagliga och komplexa ljudmiljöer. Genom framförallt kvalitativa undersökningar av bl.a. visuella, auditiva, spatiala och sociala kvaliteter i det urbana offentliga rummet, analyseras ett större område kring Hornsgatan i Stockholm.

Sambanden mellan rumslighet, topografi, materialitet, aktivitet, användning och upplevelse i relation till stadens vardagliga ljudrum är viktiga aspekter att få ökad kunskap kring för att medvetet kunna verka för akustiskt hållbara städer i framtiden. En viktig del av arbetet att försöka besvara frågan på vilket sätt en urban ljudmiljökunskap kan kommuniceras, förstås och tillämpas inom en arkitektur- och stadsplanering i syfte att skapa levande och stimulerande stadsmiljöer där ljudmiljöaspekten ses som en självklar och viktig del av helhetsupplevelsen.

Katji Lindberg

Bara som skapande: om konstpraktik och reflektion

I boken On not being able to paint undersöker författaren och psykologen Marion Milner hur man som amatör kan bli bättre på att teckna. Hennes slutsats blir att goda råd om konturlinjer, skuggor och perspektiv inte tjänar hennes syften; för att åstadkomma en bild som säger något behöver hon tvärtom använda ”ett sunt oförnuft”.

En sådan begränsad utflykt till det omedvetna har uppmärksammats av tänkare som Ernst Kris, Richard Wollheim och andra. Donald Winnicotts välkända beskrivning av ”det potentiella rummet” ringar in samma mellanzon, mellan inre och yttre, mellan fiktion och verklighet, mellan tanke och materialitet och har också sammankopplats med förmågan att tänka nytt. Mellanområdet är det rum där ny mening kan uppstå och förbindelser mellan till synes oförenliga element kan skapas. 

I kölvattnet av -80 och -90 talens poststrukturalistiska våg har tonvikten inom samtidskonsten (eller kanske snarare inom talet om samtidskonsten) ägnat lite uppmärksamhet åt frågor som nyskapande, medan tänkare som Friedrich Nietzsche, Theodor W Adorno och Paul Ricoeur redan tidigare uppmärksammat hur angreppssätt som destabiliserar språk och perspektiv har en unik förmåga att peka framåt.

Projektet Bara som skapande: om konstpraktik och reflektion tar fasta på konstnärliga sätt att ”greppa mening” och hur dessa speglas genom konstnärers reflektion. En viktig fråga är också hur man kan förstå och beskriva detta ”mellanzonstänkande”.

Projektet genomförs i samarbete med Senter for praktisk kunnskap (SPK) vid Universitetet i Nordland, Bodö, Norge.

Tidsperiod: 2010 – 2014

Huvudhandledare: Ingela Josefson, professor vid Universitetet i Nordland, Senter for praktisk kunnskap, Bodø och forskningschef vid Stockholms dramatiska høgskola.

Bihandledare: Magnus Bärtås, professor i konst vid Konstfack

Petra Bauer

Information publiceras inom kort.

Andreas Nobel

Organisk Design - om ekonomi, rytm, kontroll m.m.

Sett utifrån perspektivet rumsgestaltning och möbelformgivning prövar arbetet ett kritiskt förhållningssätt till hur begreppet kunskap används och förstås inom många utbildningsinstitutioner. Vidare problematiseras textens överordnade ställning som kunskapskälla och kunskapsförmedlare.

En central frågeställning är huruvida textualiserad kunskap kompletterar, eller konkurrerar med, en mer erfarenhetsbaserad konstnärlig kunskap inom form- och arkitekturområdet.

Arbetet prövar möjligheten att, snarare än att låna in teorier från andra kunskapsdiscipliner, istället pröva det egna kunskapsområdets teorier och kunskapsbildningar som eventuellt finns inbäddade i konstnärliga, hantverksmässiga och tekniska praktiker.