Konstfack
LM Ericssons väg 14
Box 3601, 126 27 Stockholm
Tel: 08-450 41 00
Kontakta oss

Webbkarta / Cookies / Dela med dig

Uppdaterad: 14 april 2014

Doktorander

Sammanlagt fem doktorander är för närvarande verksamma på Konstfack.

Frida Hållander

Frida Hållander

Om görandets gränser   forskning genom konsthantverk

Jag slås av i vilken utsträckning olika hantverk är kopplade till idén om att en nation har ett särskilt sätt att göra saker, och att denna koppling dessutom är ansluten till en nations särskilda estetik.

Mitt avhandlingsarbete fokuserar på när och hur en praktik eller form blir legitim, del av en institution eller en formulerad tradition: vad är det som gör praktiker hemlösa — vad innebär det att befinna sig utanför? Jag intresserar mig för vad det är som konstituerar ett tillhörande och utifrån vilka premisser dessa urval sker. Jag arbetar om, genom och i konsthantverk.

Min utgångspunkt är görandets forskning, som en process för att skapa verktyg som registrerar eventuella exkluderande och inkluderande fenomen.

Projektet genomförs vid Konstfack i samarbete med Konstnärliga forskarskolan

Tidsperiod: 2010-2015

Huvudhandledare:
 Zandra Ahl, professor i keramik, Konstfack.

Bihandledare:
 Christina Zetterlund,
 forskare och professor i Konsthantverks teori och historia, Konstfack.

Nina Hällgren

Urban ljuddesign – metodutveckling kring kvalitativ ljudanalys 

Urban ljuddesign – metodutveckling kring kvalitativ ljudan är ett pågående avhandlingsarbete inom den praktik-baserade, konstnärliga forskningen och bedrivs sedan 2009 på Konstfack i samarbete med Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH.

Målet med forskningen är att bredda kunskapshorisonten kring urban ljuddesign- och planering utifrån teoretiska och praktiska studier av stadens vardagliga och komplexa ljudmiljöer. Genom framförallt kvalitativa undersökningar av bl.a. visuella, auditiva, spatiala och sociala kvaliteter i det urbana offentliga rummet, analyseras ett större område kring Hornsgatan i Stockholm.

Sambanden mellan rumslighet, topografi, materialitet, aktivitet, användning och upplevelse i relation till stadens vardagliga ljudrum är viktiga aspekter att få ökad kunskap kring för att medvetet kunna verka för akustiskt hållbara städer i framtiden. En viktig del av arbetet att försöka besvara frågan på vilket sätt en urban ljudmiljökunskap kan kommuniceras, förstås och tillämpas inom en arkitektur- och stadsplanering i syfte att skapa levande och stimulerande stadsmiljöer där ljudmiljöaspekten ses som en självklar och viktig del av helhetsupplevelsen.

 Länkar:

Artikel i Bygg och Teknik

Artikel i Sound Effects  - An Interdisciplinary Journal of Sound and Sound Experience


Katji Lindberg

Katji Lindberg, doktorand

Bara som skapande – om konst som reflexiv process

Den föreliggande avhandlingen utgår från frågan om hur man kan beskriva konst som en reflexiv process, utifrån några nedslag i den högre konstutbildningen.

Konstens och poesins sätt att tala skiljer sig exempelvis från journalistikens raka tilltal. Man kan hävda att en konstnärlig utsaga kan sägas ha en viss tolkningsbarhet och att den kan avläsas på olika sätt. Bakom verkets fysiska uttryck finns en uppsättning av betydelselager. 

Här finner man en terräng som både lärare och studenter på konstskolor är förtrogna med. I dialog, tränas studenten att upprätta en viss tolkningsbarhet i verket, vilket kan liknas vid en balansgång. När verket sedan avläses av betraktaren rymmer tolkningsmomentet en glipa där den som försöker förstå, aktiveras. Filosofen Paul Ricoeur (1976) har försökt beskriva detta genom att säga:”In an extreme form we might even say the poetic project is one of destroying the world as we ordinarily take it for granted […].” Glipan – eller sättet att obekantgöra – handlar om något som ännu inte är förstått till fullo och som samtidigt har en kraft att förskjuta perspektiv. Detta har filosofen Friedrich Nietzsche diskuterat i ett berömt citat som börjar: ” Bara som skapande…”.

Mot bakgrund av det sagda, diskuterar avhandlingen alltså om denna destabiliserande process bär på en sorts reflexivitet? Teorier har visat att särskilda krav ställs på en sådan process. Exempelvis behövs (när man lämnar det spontana sättet att förstå verkligheten) en så kallad ”negative capability” (Dewey 1980) – alltså en förmåga att stå ut med osäkerhet. För att driva processer som inte har en given utgång, krävs ett visst mått av risktagande. Samtidigt är det just riskvilligheten som kan leda till oanade insikter. Generellt sett kan ett konstnärligt tänkande utföra – vad filosofen Maurice Merleau-Ponty kallade för ”surréflection” – en slags reflektion utifrån metaforens överförande princip.

Nyckelord är: Reflexivitet, det figurala, det förmedvetna, det omedvetna, psykoanalys, praktisk kunskap,  ”surréflection” (fr.), ”hyperreflection” (eng.), affektiv mening, mellanområde, bildhändelse, diskurshändelse, linjärt tänkande, metaforiskt tänkande, narrativ metod.

Tidsperiod: 2010 – 2014

Huvudhandledare: Ingela Josefson, professor vid Universitetet i Nordland, Senter for praktisk kunnskap, Bodø.

Bihandledare: Magnus Bärtås, professor i konst vid Konstfack

Vid ett slutseminarium 20 mars berättar Katji Lindberg mer om sin avhandling. 
Opponenter: Lektor Annika Öhrner (Södertörns Högskola) och professor Johan Arnt Myrstad (UiN, Bodö)
Tid: 13.00- 16.00
Plats: Sal 2447, Universitetet i Nordland, Bodö
För att ta del av mer information, kontakta Katji Lindberg på: Skyddad adress


Petra Bauer

Information publiceras inom kort.

 

Andreas Nobel

Andreas Nobel, doktorand

Organisk Design - om ekonomi, rytm, kontroll m.m.

Sett utifrån perspektivet rumsgestaltning och möbelformgivning prövar arbetet ett kritiskt förhållningssätt till hur begreppet kunskap används och förstås inom många utbildningsinstitutioner. Vidare problematiseras textens överordnade ställning som kunskapskälla och kunskapsförmedlare.

En central frågeställning är huruvida textualiserad kunskap kompletterar, eller konkurrerar med, en mer erfarenhetsbaserad konstnärlig kunskap inom form- och arkitekturområdet.

Arbetet prövar möjligheten att, snarare än att låna in teorier från andra kunskapsdiscipliner, istället pröva det egna kunskapsområdets teorier och kunskapsbildningar som eventuellt finns inbäddade i konstnärliga, hantverksmässiga och tekniska praktiker.

 

Uppdaterad: 24 maj 2011
Sidansvarig: