Doktorander

Sammanlagt fyra doktorander är för närvarande verksamma på Konstfack.

Petra Bauer

Petra Bauer is an artist and filmmaker and currently involved in an artistic based PhD project with the working title Film as a Political Act at Konstfack, where she is considering conditions of production, aesthetic strategies as well as distribution within documentary filmmaking, as well as developed ideas on how filmmaking can be seen as a listening and relational practice. The research project consists among other things of the films: Conversations: Stina Lundberg Dabrowski meets Petra Bauer, Sisters!, Mutual Matters and Choreography for the Giants, as well as the publication, Working Together: Notes on British Film Collectives from the 1970s

Film as a political practice

Has film still a collective and political potential as Walter Benjamin and Bertolt Brecht once claimed? This is the question that I keep asking and which serves as point of departure for my research. I often stress that I, through my own films, want to actively participate in public debates in a way where the films cannot be reduced to instruments, but are seen as speaking and participating elements in their own rights. But how can films acts in their own right? What is meant by participation? What are its conditions and not the least who can participate on what terms? In my artistic practice based research I use both my own films and others, as well as theoretical and historical works in order to reflect on the politics of practice, image, narrative and production. I have re-visited film collectives from the past that claimed they were making politics in order to re-think the present condition of filmmaking and to critically reflect on the notion of collective filmmaking. Or if I should be even more specific; what does it imply to make films from a feminist perspective? These are the questions I focus on in my research.

 

Frida Hållander

Frida Hållander

Om görandets gränser   forskning genom konsthantverk

Jag slås av i vilken utsträckning olika hantverk är kopplade till idén om att en nation har ett särskilt sätt att göra saker, och att denna koppling dessutom är ansluten till en nations särskilda estetik.

Mitt avhandlingsarbete fokuserar på när och hur en praktik eller form blir legitim, del av en institution eller en formulerad tradition: vad är det som gör praktiker hemlösa — vad innebär det att befinna sig utanför? Jag intresserar mig för vad det är som konstituerar ett tillhörande och utifrån vilka premisser dessa urval sker. Jag arbetar om, genom och i konsthantverk.

Min utgångspunkt är görandets forskning, som en process för att skapa verktyg som registrerar eventuella exkluderande och inkluderande fenomen.

Projektet genomförs vid Konstfack i samarbete med Konstnärliga forskarskolan

Tidsperiod: 2010-2015

Huvudhandledare:
 Zandra Ahl, professor i keramik, Konstfack.

Bihandledare:
 Christina Zetterlund,
 forskare och professor i Konsthantverks teori och historia, Konstfack.

Nina Hällgren

Urban ljuddesign – metodutveckling kring kvalitativ ljudanalys 

Urban ljuddesign – metodutveckling kring kvalitativ ljudan är ett pågående avhandlingsarbete inom den praktik-baserade, konstnärliga forskningen och bedrivs sedan 2009 på Konstfack i samarbete med Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH.

Målet med forskningen är att bredda kunskapshorisonten kring urban ljuddesign- och planering utifrån teoretiska och praktiska studier av stadens vardagliga och komplexa ljudmiljöer. Genom framförallt kvalitativa undersökningar av bl.a. visuella, auditiva, spatiala och sociala kvaliteter i det urbana offentliga rummet, analyseras ett större område kring Hornsgatan i Stockholm.

Sambanden mellan rumslighet, topografi, materialitet, aktivitet, användning och upplevelse i relation till stadens vardagliga ljudrum är viktiga aspekter att få ökad kunskap kring för att medvetet kunna verka för akustiskt hållbara städer i framtiden. En viktig del av arbetet att försöka besvara frågan på vilket sätt en urban ljudmiljökunskap kan kommuniceras, förstås och tillämpas inom en arkitektur- och stadsplanering i syfte att skapa levande och stimulerande stadsmiljöer där ljudmiljöaspekten ses som en självklar och viktig del av helhetsupplevelsen.

 Länkar:

Artikel i Bygg och Teknik

Artikel i Sound Effects  - An Interdisciplinary Journal of Sound and Sound Experience


Katji Lindberg

Katji Lindberg, doktorand

Bara som skapande – om konst som reflexiv process

Den föreliggande avhandlingen utgår från frågan om hur man kan beskriva konst som en reflexiv process, utifrån några nedslag i den högre konstutbildningen.

Konstens och poesins sätt att tala skiljer sig exempelvis från journalistikens raka tilltal. Man kan hävda att en konstnärlig utsaga kan sägas ha en viss tolkningsbarhet och att den kan avläsas på olika sätt. Bakom verkets fysiska uttryck finns en uppsättning av betydelselager. 

Här finner man en terräng som både lärare och studenter på konstskolor är förtrogna med. I dialog, tränas studenten att upprätta en viss tolkningsbarhet i verket, vilket kan liknas vid en balansgång. När verket sedan avläses av betraktaren rymmer tolkningsmomentet en glipa där den som försöker förstå, aktiveras. Filosofen Paul Ricoeur (1976) har försökt beskriva detta genom att säga:”In an extreme form we might even say the poetic project is one of destroying the world as we ordinarily take it for granted […].” Glipan – eller sättet att obekantgöra – handlar om något som ännu inte är förstått till fullo och som samtidigt har en kraft att förskjuta perspektiv. Detta har filosofen Friedrich Nietzsche diskuterat i ett berömt citat som börjar: ” Bara som skapande…”.

Mot bakgrund av det sagda, diskuterar avhandlingen alltså om denna destabiliserande process bär på en sorts reflexivitet? Teorier har visat att särskilda krav ställs på en sådan process. Exempelvis behövs (när man lämnar det spontana sättet att förstå verkligheten) en så kallad ”negative capability” (Dewey 1980) – alltså en förmåga att stå ut med osäkerhet. För att driva processer som inte har en given utgång, krävs ett visst mått av risktagande. Samtidigt är det just riskvilligheten som kan leda till oanade insikter. Generellt sett kan ett konstnärligt tänkande utföra – vad filosofen Maurice Merleau-Ponty kallade för ”surréflection” – en slags reflektion utifrån metaforens överförande princip.

Nyckelord är: Reflexivitet, det figurala, det förmedvetna, det omedvetna, psykoanalys, praktisk kunskap,  ”surréflection” (fr.), ”hyperreflection” (eng.), affektiv mening, mellanområde, bildhändelse, diskurshändelse, linjärt tänkande, metaforiskt tänkande, narrativ metod.

Tidsperiod: 2010 – 2015

Huvudhandledare: Ingela Josefson, professor vid Universitetet i Nordland, Senter for praktisk kunnskap, Bodø.

Bihandledare: Magnus Bärtås, professor i konst vid Konstfack


För att ta del av mer information, kontakta Katji Lindberg på: Skyddad adress

 

 

 

Uppdaterad: 24 maj 2011
Sidansvarig: