Studieavgifter hotar konstskolor

"Världens dyraste konstutbildningar blev resultatet av regeringens beslut att 2010 införa studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Konsekvensen är att Sverige riskerar att isoleras som konstnation". Det skriver Svt:s Kulturnyheterna efter att ha intervjuat förträdarna för landets konstutbildningar. Avsikten med regeringens beslut var att Sverige skulle konkurrera med hög kvalitet och inte låga priser.

Av Kulturnyheternas artikel framgår att införandet av studieavgifterna, inte oväntat, har fått negativa konsekvenser på alla landets konsthögskolor. Konsthögskolan i Malmö har exempelvis ingen betalande student i år.

Krångligt avgiftssystem - en konkurrensnackdel
Maria Lantz, rektor vid Konstfack, berättar i artikeln att man innan införandet av studieavgifter hade utomeuropeiska studenter på 45 av 180 platser på masterprogrammet. I år har totalt fyra antagna studenter utanför EU/ESS lyckats betala avgiften på 265 000 kronor per år.

– Vi vet att färre söker på grund av de höga beloppen. Vi har många konkurrensfördelar men prislappen blir helt klart en konkurrensnackdel för oss gentemot andra länder, säger hon. Dessutom är hela den administrativa processen kring avgifter och uppehållstillstånd dessutom mycket utdragen, krånglig och resurskrävande.

- Vi missar kunskap som vi skulle kunna få in i landet. Det är inte bara en fråga för akademin, utan också för näringslivet och samhället i stort, säger Maria Lantz.

Maria Lantz menar att avgiftsreformen inte bara skapar ett principiellt problem för Konstfack. Den riskerar också att minska skolans attraktionskraft bland svenska studenter.

– Även de vill befinna sig i en internationell, dynamisk miljö, där de kan möta folk från andra kulturer. Nu får våra studenter inte det kontaktnät vi skulle vilja ge dem. Dessutom går det stick i stäv med vad vi som högskola har för uppdrag, säger hon.

I Kulturnyheternas artikel är även Mats Olsson, högskolerektor på Valand, inne på samma linje. Han menar att Valand utbildar studenter till en global marknad så att de ska kunna arbeta internationellt. Att inte få det utbytet påverkar deras möjligheter väldigt mycket.

I Sverige ska studieavgiften täcka hela kostnaden för utbildningen, vilket leder till en hög avgift för konst- och designutbildningarna. I andra länder kompenseras höga studieavgifter av möjligheten att söka stipendier.

Regeringen ändrar sig inte i frågan
Som svar på kritiken säger Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet, till svt.se att det inte är aktuellt att ta bort eller sänka studieavgifterna, och att konsthögskolorna bör använda sig av stipendier för att locka till sig utomeuropeiska studenter. Han menar att de stora universiteten kan omfördela sina stipendier om de vill.

– Den möjligheten har inte Konstfack, säger Maria Lantz. Vi har bara ett stipendium att dela ut. Därför önskar vi att regeringen ökade anslaget för stipendiemedel till konstnärlig utbildning. Eller att våra utbildningar var undantagna från de här avgifterna.

Peter Honeths ifrågasätter också det rimliga i att svenska skattebetalare bekostar utomeuropeiska studenter studier vid Konstfack.

- Det förvånar mig då Sverige annars vill vara på en internationell arena, säger Maria Lantz. Vi finns redan där. Internationalisering i utbildningen har lett till samarbeten som även öppnar för arbetsmöjligheter.

Ett aktuellt exempel är samarbetet mellan Konstfack, Stiftelsen svensk industridesign (SVID), Transit Kulturinkubator och aktörer i Kina som bidragit till att handelsminister Ewa Björling ska inviga SDHouse (Sino-Swedish Design House) i Shanghai i mitten av september. För svenska designbyråer innebär det att den kinesiska designmarknaden kommer inom räckhåll.

Kulturnyheternas artiklar om studieavgifter inom konstnärliga utbildningar:
www.svt.se/kultur/konst/hojda-avgifter-drapslag-mot-konsthogskolorna
www.svt.se/kultur/konst/sankta-avgifter-ar-inte-aktuellt